Kom inte och påstå att ni delar värdegrund med mig

Idag skriver Dagens Nyheter om en ny rapport från regeringens så kallade framtidskommission. "Framtiden och samhällets grundläggande värden" heter den och där slår utredaren fast, för att citera Dagens Nyheter, att "en gång var vi alla lika. Nu är vi olika. Att ”hantera” det är vår kanske största utmaning. Inte den kanske näst största. Inte kanske mindre än mördarbakterier, miljöhot och finanskrasch. Utan den kanske största."

Kontentan är att de ska finnas något slags mot mot den svenska värdegrunden. Få saker får mig att bli så förbannad som när jag påstås dela värdegrund med en massa människor bara för att de råkar vara födda inom samma nationsgränser som jag.

Enligt min uppfattning är jag svensk helt enkelt för att vi råkar ha en nation som heter Sverige och där råkar jag vara född. Min värdegrund bygger på en syn där alla människor har lika värde och där vi lever i ett samhälle utan klasser, utan patriakat och utan diskrimering. Om den värdegrunden var typisk svensk skulle vi inte ha den regering vi har idag.

Förr var det mest Kristdemokraterna som kunde reta upp mig på det här sättet. Då handlade det om pratat om en kristen värdegrund som inom just de gränserna som har ritats runt det här landområdet ansågs dela. Jag är ateist. Jag är inte med i någon form av kyrka. Jag delar ändå värdegrund med en hel del kristna människor men inte för att de är kristna utan för att de, enligt min, mening är kloka.

Sen har vi ju de där små världsliga frågorna som att man inte bör döda folk eller stjäla saker i onödan. Men trots några varv runt jorden har jag inte stött på något samhälle där värderingarna är de motsatta.

Sen några år tillbaka har det förstås också varit tokarna i Sverigedemokraterna som tror att de har någon slags rätt att definiera svenskhet. Som om den skulle behöva definieras.  Var och en känner sig väl så svensk som den vill känna sig och lägger vad den vill i det. Men nu har tydligen hela Aliansen bestämt sig att ta sig upp på samma sluttande plan med sin framtidskommission.

Det händer inte ofta, men idag kunde jag inte ha sagt det bättre själv än vad Dagens Nyheters ledarskribent Erik Helmerson gör i sin ledare "Demokrati: Värden är inte alltid värdefulla":

"”Vi kan inte acceptera värderingar som strider mot regeringsformens skrivningar om kön, sexuell läggning eller religiös tillhörighet”, skriver Ekman. Men när var svenskarna mindre rasistiska, sexistiska och inskränkta än i dag? Det vore intressant att se siffror som belägger att den svenska demokratin står under större hot år 2013 än vid nästan vilket givet tillfälle som helst i historien.
Uppifrån dirigerade talkörer om hot mot de gemensamma värdena har även historiskt sett ofta riktats mot människor som kommer, eller upplevs komma, utifrån. Och då ställt till större elände än ”hoten” i sig.