Brottsytorna

Det är så lätt att tystna.

Gå den enkla vägen.

Den fri från brottsytor.

Den oberörda.

Den svala.

Den svale gör ingen sommar.

Men en röst.

Viskade, skrikande, harklande.

Trevande.

Välanvänd.

Så fjäderlätt att bara vila.

Kanske kan någon annan.

Så oundgänligt svårt att skriva.

Att inte skriva.

Att säga det som måste sägas.

Eller det som ingen sagt ännu.

140 tecken eller är det 280?

Eller 100 000.

Om bostadsbristen.

Om skolhaveriet.

Om mångmiljonärerna.

Om fattigdomen.

Om brottsytorna.

Och om den djävulska politiska rasismens som äter sig in till våra ben.

Så svårt att tystna.