Första gången. Hur många gånger har det inte varit första gången. Barndomsminnen man minns: första dagen i skolan, första gången utan stödhjul, första förälskelsen.
Det här är första bloggen. För mig alltså. Minnesvärd? Det återstår att se
Igår hade jag första dagen på jobbet. Fast bara efter semestern, och den varade bara i två veckor. Men lite första dagen är det ändå. Lösenordet? Portkoden? Att-göra-listan?
Men det var också första dagen för en ny medarbetare. Lite kommer man ju ihåg hur det är själv att vara ny. Alla ansikten man ser för första gången, alla namn som flyter ihop och alla begrepp som flyger i luften som om de vore vanliga som myggor en regnig julikväll.
Det är den där fasen då allt är för första gången. Första gången man ser det där intranätet, första gången man hör talas om det där grundläggande utbildningen i arbetsmiljö, första gången man säger något på ett avdelningsmöte.
Man vill ju så gärna snabbt vara till nytta. Och som chef har man ju ofta längtat efter den där nya medarbetaren och behöver dess kunskaper, kreativitet och lust. Båda vill så gärna hasta, hasta. Fast man borde förstå att det ändå är lite som det där barnet som ställer sig upp för första gången.
Det tar ett tag innan det blir stadigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar