Kap Verde är en fattig nation stadd i utveckling. En utveckling som är beroende av oss. Oss med fickorna fulla av euro, dollar eller yen och som längtar efter värme, sol, bad och nya platser att upptäcka.
Kanske är det inget fel med det. Men när turisbroschyrerna är fulla av löften om miljökompensation, lokal tillverkning och ekoturism så blir man ändå till misstänksam om vem den där turismen egentligen är bra för.
Och för att ytterligare förstärka den där känslan om att vi i väst egentligen aldrig har slutat exploatera världen tillbringar jag semestern med att läsa två utmärkta böcker. Ola Wong med fleras bok Sjukt billigt om hur svenska konsumenter och kommuner köper smycken och sten från Kina utan ett ögonblick fundera över under vilka arbetsförhållanden de här produkterna kan produceras så billigt.
Och sedan Kajsa Ekis Ekmans bok Varat och varan om prostitution och surrogatmödraskap. Om hur västerländska män köper sex i Thailand och barn i Indien. "Säljare" är alltid en fattig kvinna. Det får en att fundera mycket över sitt eget ansvar. Det enda svar som säkert kan ges är ju vad vi själva är beredda att göra. För en bättre värld. För en rättvisare värld. För en värld utan underordning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar