söndag 18 november 2012

Hur länge är man död?

Idag blev det en långpromenad i söderort i ett grått och fuktigt Stockholm. Turen gick förbi Sandsborgskyrkogården och minneslunden på Skogskyrkogården.. Ett ljus för mormor och morfar och ett ljus var till Ts mamma och min pappa.

Sänder tankar till de som inte längre går brevid oss.

"Imorgon har din mamma varit död i sex år" sa jag till T. Och han svarade: "och hon kommer att vara död i väldigt många år till". Då föddes tanken: att vi vet hur länge människor lever, men hur länge är man död?

Ett svar är förstås att har man väl avlidit så är och förblir man död. Men. Kräver inte det också att det är någon levande som minns? Någon som kan säga något om mig, någon som kan berätta en historia från mitt liv. Någon som kan relatera till den jag varit. Efter det är man väl mera bara en not i folkbokföringen.

Min mormors mor dog när jag var ett och ett halvt. Olga. Jag minns henne förstås inte men jag vet att hon bar mig när jag var liten. Det har mormor sagt. Olga har varit död i 45 år.

Ts barnbarn A var också ett och ett halvt när Ts mamma lämnade oss. Gammelfarmor hann ge sitt barnbarnsbarn en liten tygkanin som än idag är As bästa vän. När A och jag spelar fia med knuff kan jag berätta att hon spelar som sin gammelfarmor - hon vill hellre knuffas än vinna!

Och så minns hon henne kanske när hon sitter där med egna barnbarnsbarn en dag. Då kan hon säga - nu har min gammelfarmor varit död i väldigt många år. Och på så sätt lever hon än.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar